mina30jag

Kära klasskamrater!
Är det fler än jag som känner att studenten är här när som helst? Det är verkligen inte många dagar kvar nu! Efter alla dessa år som vi har tillbringat i skolan, nu är de snart slut! Vi har möjligheten att göra vad vi vill med våra liv, är det inte helt otroligt? Det är vi som kommer styra våra egna liv, inga lärare som bokar upp vår lilla lediga tid med prov och uppsatser. Vi kan flytta hemifrån (för dem som inte redan har gjort det) och genom det starta ett eget liv, göra våra egna val och ta ansvar för våra egna handlingar. Jag tycker att det är lite skrämmande, självklart kommer jag sakna er! Men jag kan ändå inte låta bli att längta.. Det är ju detta som vi har väntat på och det är denna fråga som vi har svarat på 1000 tals gånger, vad vi ska göra när vi är stora. Jag vet att jag har skrivit om det förut, men detta är verkligen stort!
Sedan föreläsningen i torsdags om skogsindustrin har jag tänkt nästan ännu mer på detta än förut. De personer som föreläste hade hunnit med så mycket.. Jag tycker att allting känns så nära! Det är nog inte så många månader kvar innan man står där på flygplatsen och vinkar av den person som följer med en dit innan man tar flyget till Gran Canaria, där jag troligtvis kommer plugga. Jag kommer gråta floder, likaså som jag kommer göra på vår student. Det är hemskt, att många av er som jag har träffat 5 dagar i veckan i snart 3 år, knappt kommer ha någon kontakt med fören om 10 år då vi träffas på klassåterträffen. Tänk vad mycket vi kan ha hunnit med till dess. Utbildningar, resor, arbeten kanske till och med flera av oss har fått en familj och barn. Kan ni tänka er en liten bebisversion av Erik som ligger och sover i en vagn, eller en liten miniversion av Martin som springer omkring och drar en liten miniversion av Matilda i håret? Framtiden ligger verkligen i våra händer nu kära klasskamrater, nu måste vi bara ta chansen och göra något roligt av den och göra det som vi verkligen vill! Minnena från gymnasiet kommer vi alltid ha kvar, gymnasiet har ju bidragit mycket till dem vi är idag. Jag känner i alla fall att det inte var fören i gymnasiet som jag kunde vara den jag är, jag står mer för vad jag tycker och jag känner mig betydligt tryggare i mig själv nu än vad jag gjorde för tre år sedan. Jag tror säkert att det är fler än jag som känner så!

Nä nu har jag varit nog känslomässig för idag, det känns faktiskt som att det har varit en känslomässig dag överlag idag faktiskt.. Det kanske kommer med söndagar, när man har varvat ner lite efter skolveckorna och börjar förbereda sig för den kommande veckan. Men jag träffar nog några av er i morgon och ni andra får ha det så bra tills vi ses!

Tack för mig!