mina30jag

Kommer ni ihåg när man gick i högstadiet och skulle söka in till gymnasiet? Vad skulle man välja! Jag var inne på kanske Natur eller Estet innan jag valde Samhälle. Jag kommer dock ihåg när vi gjorde besök på Hjalmar och vi satt i aulan och fick höra representanter från olika program berätta lite kort om vad som var speciellt med just deras program. Representanten från Samhälle gick fram och började med att, helt allvarligt, fråga sig själv: ”Ja… Vad gör man på samhälle?” Tack. Det program man mest av allt ville veta mer om visste inte ens hon som gick på det något om. Vilka härliga fördomar man hade när man var yngre, för att inte tala om slutsatserna man drog som oftast var felaktiga. Men tillbaka till ämnet: Vad är det som gör samhällsprogrammet unikt? Vad kännetecknar Samhälle? När man själv har gått tre år så är den frågan inte så lätt att svara på när man tänker efter. När jag hade valt samhälle som förstahandsval på högstadiet frågade många vad det var man egentligen gjorde på samhällsprogrammet, som om jag visste det bara för att jag hade valt det. Jag kommer ihåg att jag sa något i stil med : ”Det är som en förlängning av högstadiet, utan fysik och kemi, och HK och slöjd.” Nu kunde man visserligen visst ha slöjd och andra högstadieämnen, tack vare estetisk val, elevens val, individuellt val och liknande, men jag tycker ändå att mitt svar var bra. Samhälle är verkligen ytterligare tre år på högstadiet, fast bara mer avancerat. När man gör uppgifterna på gymnasiet är de mer seriösa än de man gjorde på högstadiet, tycker jag. En annan fråga som brukade dyka upp efter att man hade valt samhälle var: ”Vad blir man efter att man har gått samhälle? Vad får man för jobb?” Den frågan var svårare att svara på.

Vad sjutton blir man efter att man har gått Samhälle? Arbetslös, is the ugly truth. Det är ju inte precis något program där man kan få jobb tack vare att man just har gått programmet direkt efter gymnasiet. Visst finns det vanliga sommarjobb och andra ströjobb vi kan ta, eller ja, slåss om, men inget som vi direkt har någon tillgång till bara eftersom vi har gått på Samhälle. Vi måste nästan läsa vidare efteråt om vi vill få något fast jobb. Det som är bra med samhällsprogrammet är dock att man kan nästan söka in sig till vilken utbildning som helst, om man har läst de kurser som behövs vill säga, vilket vi oftast brukar göra obligatoriskt i Samhälle. Men hur kommer det att bli för var och en av oss efter gymnasiet, yrkesmässigt sett? Vad har ni allihopa för planer till höst och längre fram? Det vore jättehemskt om alla blev arbetslösa. Men jag tror dock på det motsatta: För mig känns det som om vi som går i samhälle kommer att vara de som styr samhället efteråt. Det är vi som blir poliser, politiker, företagare, journalister, lärare och allt annat som har med samhället att göra. Själv tror jag (hoppas?) att jag kommer att bli en slags författare i mitt vuxna liv. Nu är tyvärr inte månadslönen för författare så särskilt hög, eller jag ska snarare säga att den är högst individuell, beroende på hur bra/mycket man skriver. Därför har jag sökt till psykologprogrammet i både Umeå och Östersund, därefter lärarprogrammet i Umeå, i ämnena svenska, samhälle och engelska. Att vara politiker hade kanske inte varit så dumt det heller, men då måste jag nog läsa statskunskap, nationalekonomi och en massa annat roligt, som kräver matte C, vilket jag inte har läst. Kanske man ska bli fritidspolitiker, en slags agitator? Det bästa vore kanske att ta ledigt ett år, a gapyear, och bara fundera på vad det är man verkligen vill göra med livet. Förhoppningsvis får man en snilleblixt under sommarlovet eller under den första tiden man går på Umeå eller i Östersund, då när man i alla fall har tid att ändra sig, om vad det är man verkligen vill göra med sitt liv. Fast samtidigt känns det skönt att ha en utbildning att falla tillbaka på om det skulle krisa sig.

Om en vecka tar vi studenten. Det är konstigt. Jag känner mig stressad men samtidigt inte. Betygen är satta, jag kan göra vad jag vill, läsa vad jag vill, skriva vad jag vill, men tiden känns så kort, och det känns som om vi inte kommer att träffa varandra efteråt. Vissa kommer vi såklart att träffa under sommarlovet, hoppas jag, men alla andra: Alla från Backe och Rossön, alla skyttar, när kommer vi att träffas igen? Jag måste sluta nu, annars blir jag för känslosam.

Ha det bra!