Gröt

YouTube är ett internetfenomen som inte har lämnat så många oberörda. Sedan jag "hittade" sajten år 2006 så har jag uppskattningsvis sett uppemot 20 000 klipp där. Nu ikväll skrev jag in ordet "gröt" i sökfältet i hopp om att hitta ett klipp på en grötätande onykter man som jag såg för ett par år sedan. Men ICKE! Efter att ha gått igenom 27 sidor innehållandes "gröt" så sitter jag nu här besviken och förundrad. Förundrad över att 90% av grötklippen är sekvenser tagna på barn som äter gröt.

"Oscar äter gröt"

"Amanda äter gröt"

"Jacko äter gröt"

Varför lägger man upp sådana här filmer? Jag förstår att det finns en viss funktion, men ändå. Varför?

Det finns så gröteskt(HEHE) mycket skit på YouTube bara man börjar söka på filmer. Själv har jag lagt upp sex ej sevärda klipp där. Ett av dem har fått så många som 5 616 visningar. Detta klipp visar hur min kusin kör runt med en äldre lastbil på en grusplan. Vem i hela världen vill se något sådant?

Sedan kan man ju fundera på vem som döper sitt barn till "Jacko". Dock är det en annan fråga.

Apropå gröt så var följande klipp ett av dem som kom upp: http://www.youtube.com/watch?v=JZ8kJ1iQYn8

Än en gång ställer jag frågan: Varför?

Plus att hon i länkad film är sjukt lik min gamla dagislärare - låt oss kalla henne Tjock-Laila. Och ja, det var hon gick runt på dagis med Morakniv och kamouflagebyxor.

Tjock-Laila gav mig men för livet. Kvinnan som en gång i tiden kanske matade mig med just gröt, eller åtminstone serverade mig gröt eftersom jag var och är så intelligent, gav mig men för livet. Kvinnan som var en del av början på min skolgång. Någon gång år 1992-1993 var det då och jag spenderade dagarna på Daghemmet X i orten X. Nu 16-17 år efter så är snart allt över. 17 år av dagis-, fritids-, förskole-, lågstadie- och mellanstadiegång i Rossön, högstadiegång i Backe och till sist gymnasiegång i Strömsund. Min nästan obligatoriska skolgång är finito. Nu väntar mest troligt värn"plikt" i Stockholm, och sedan vet jag inte vad som händer. Hursomhelst går tiden snabbt, huvva vad fort den går. MEN...

...sånt är livet. Bara Tjock-Laila, kvinnan som kanske är en bidragande faktor till den jag är idag, håller sina manliga fingrar borta från mig och mina barn är jag glad.

FRIDENS / Christoffer


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0